just nu funkar det mesta är bara lite

smågrejer, men jag kämpar på.

ny vecka och omstart. Har klarat mig bra idag, men

suget efter onyttigheter har varit stort, men jag klarar de.

Imorgon ska jag titta på lägenhet. NERVÖS

kanske allting börja bli bättre nu?

Ska kolla på lägenhet på tisdag.

Annars maten, går sådär. Är inne i kräkperiod, men

försöker ändra på de.

Undra om det är värmen som får mig att småäta fast

egentligen borde de vara tvärtom?

Försöker komma in i en bra rutin efter semetern, men

går lite trögt. Har bestämt mig att inte väga mig iallafall

på två veckor eller så.

Och jag har fortfarande inte kräkts, ÄR STOLT!

Ibland kan man drömma sig bort. Ska bli skönt att komma tillbaka

till verkligheten där jag kan kontrollera maten på ett annat sett

utan att bli ifrågasatt. Motivationen pekar faktiskt uppåt just nu

och det känns bra. Vill bara komma in på rätt bana efter all skit

jag stoppat i mig under den här veckan. Jag är helt i chock att

jag ätit som jag gjort i veckan. Inte ens min terapeut som jag pratat

med förstår vilken ångest jag har. Och visst har inte kräkts på 13dagar

nu och klarade jag 14 ska hon och jag på bio, men nu känns det som

att jag gör det för henne och inte mig själv. Jag kommer klara

en dag till, men vett fan om jag klarar mer sen. Hade jag inte

varit under "UPPSIKT" som denna vecka hade jag inte klarat av

att inte kräkas. Så får se vad det blir av de här i slutänden.

Den här situationen är den värsta jag vet!

som sagt så känns det som att allt som inte ska in i

munnen åker in i munnen.

Har vägt mig idag på mosters våg. Visade inte så mycket

upp och då var det ändå efter maten. Så

vet inte riktigthur de ligger till?

På söndág när jag kommer hem börjar allvaret igen.

När jag kommer från tåget ska jag cykla direkt till

gymmet.

hade en jobbig dag igår så orkade inte få ihop

något inlägg. Och denna dagen är inte heller bra.

Mycket i tankarna. Jag är inne på min 6 kräk-fria-dag

och jag känner att de är här jag brukar trilla tillbaka.

Har några dagar som funkar sen kommer kräk-tankarna

som blir så intensiva så jag inte orkar stå emot.

Idag vi lunch tog jag ändå emot hjälpa för att klara det

här och nu försöker jag att peppa mig själv, men som

sagt är de svårt.

Har inte vägt mig på ett tag, men känns som jag skulle

kunnat gått ner lite iallafall. Får se om jag väger mig

imorgon på gymmet eller om jag gör det när min

våg "som var trasig", men ska få en ny hemskickad.

VÄGA MIG ELLER INTE VÄGA MIG ÄR FRÅGAN!?

jag vill kämpa med att inte kräkas, men samtidigt

känns det så lockande. Lockad av att vara tom som

jag faktiskt kan njuta av.

Jag vill försöka följa de "Belöningssystem" jag fått, men

ändå känns det som att det inte finns någon som helst

grej som skulle vara en belöning för att kämpa mot.

Idag handlade jag lite snacks till helgen och just nu

känner jag att kommer jag att klara av att äta en

lagom mängd utan att falla dit på att jag kräks och

får börja om på nytt igen? Jag har gjort/blivit så

så många gånger. "JAG BÖRJAR OM IMORGON"!

Mycket tankar som snurrar runt i skallen. Snart ska

jag iväg på semester och då blir det inte lika lätt

att hantera matsituationerna. Man får hela tiden ta dagen

som den kommer och försöka utnyttja alla tillfällen till

att kunna förbränna det man har fått i sig. Även hålla

sig till mindre portioner, inte småäta.